I svenska skogar är väder och vind bland de vanligaste orsakerna till skador. Klimatförändringarna med mildare vintrar och mer nederbörd gör dessutom att risken för väderskador ökar.

Vädret kommer alltid att ställa till med bekymmer för skogsägare, men om du har en uppdaterad skogsbruksplan och följer skogsexperternas rekommendationer så får din skog de bästa förutsättningarna att stå emot stormar och andra påfrestningar. I skogsbruksplanen kartlägger vi var och hur det finns risk för skador och du får förslag på förebyggande åtgärder kopplat till det.

En vanlig skada i skogen är vindfällen, när ett träd fallit på grund av storm eller hård vind. Från höst till vår är även snöskador vanliga, särskilt i ung skog där trädens diameter är liten och det är tätt mellan träden.

Tidsmässigt uppstår de oftast från röjningsfas och fram till tiden kring första gallring. Risken för skador beror på skogens ålder, hur den ser ut, hur tätt träden står och var i landet skogen finns. Med rätt skogsskötsel går det att minska risken för skador.

Vanliga snöskador
Snöfall och snabba växlingar i temperatur mellan kyla och blidväder gör snön på träden tung. Den blöta snön böjer träden, bryter toppar och kan i värsta fall få hela träd att falla.

Snöbrott
Stambrott på växande träd som orsakat av tung snö i trädkronorna. Blötsnön fryser fast i kronorna, som sedan knäcks av vind. Skadorna uppkommer lokalt. Snöbrott är vanligt i täta och stamrika bestånd och risken ökar om röjningen görs för sent eller inte alls.

Toppbrott
Är när en trädstams övre del brutits av i toppen på grund av tung snö eller annan skada. Tätt stående, långsmala träd med få kvistar och upphissad krona dör oftast vid toppbrott, medan träd med gröna kvistar nedtill kan leva vidare beroende på var brottet sitter. Dock tar granbarkborren ofta död på de redan försvagade granarna, därför är det viktigt att få bort skadade delar så fort som möjligt.

Snöböj
När tung snö i kronan belastar trädet så att stammen böjs och hindrar trädet att växa uppåt