Så påverkar skogbruket klimatet.
Varför hugger vi ned skogen?
Skogen i Skandinavien binder cirka 55 procent av de CO2-utsläpp som människor ger upphov till. Varför är det då bra att hugga ned skogen för att använda materialet i träbyggnader och andra produkter av trä?
Ett viktigt skäl är att trä fungerar som ett naturligt kollager. I likhet med de flesta växter tar trädet upp koldioxid (CO2) genom fotosyntesen. Trädet använder mest CO2 när det växer och tar upp mindre CO2 när det är fullvuxet. När trädet ruttnar eller förbränns frigörs koldioxiden igen, men om trädet fälls och används som till exempel byggnadsmaterial fortsätter det att fungera som ett kollager. Ett vanligt bostadshus i trä binder exempelvis upp ungefär 16 ton CO2 i trämaterialet.
Världens skogar är ett gigantiskt kollager och för att undvika utsläppen från detta lager måste avskogningen minskas. Men det är stor skillnad mellan att avverka regnskog, som sällan ersätts av ny skog, och att avverka skog här hemma. För varje träd som fälls i Skandinavien planteras det två nya träd, som i tillväxtfasen använder mer CO2 än vuxna träd. Det innebär att ett aktivt skogsbruk hjälper till att binda mer CO2 än en skog där träden efter hand dör på rot. Genom ökad skogsproduktion kan mängden bunden CO2 ökas från ungefär 1,2 miljarder ton år 2013 till 1,5 miljarder ton inom 60–70 år, enligt norska Trefokus.
För att säkerställa att skogsbruket inte minskar den biologiska mångfalden i skogen, utan snarare bevarar alla arter som lever där, har ett antal åtgärder vidtagits. Bland annat räddas viktiga livsmiljöer för sällsynta och utrotningshotade arter där det skogsbruk bedrivs och det finns krav på hur mycket skog som ska förvaltas med hänsyn till fågelarterna samt vilka tider på året de inte får störas.
Skogarna täcker cirka 38 procent av det norska fastlandet och i dessa områden finns totalt närmare 11 miljarder träd med en diameter på fem centimeter eller mer. I Sverige täcks 70 procent av landytan av skog. Skandinaviska skogsägare har långa och goda traditioner av hållbar förvaltning. På mindre än hundra år har de svenska skogsresurserna fördubblats. Tillväxten av virkesförrådet i de norska och svenska skogarna är varje år cirka 25–30 miljoner kubikmeter trävirke. Moelven är en stor inköpare av virke och för att säkerställa att våra råvaror kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk köper vi certifierat virke.
I de skandinaviska skogarna lagras mycket kol i rotsystemet och i jorden och som mest ökar CO2-utsläppen från jorden under en period på 10–30 år innan den nya vegetationen återigen svarar för ett nettoupptag av CO2. Efter en avverkning ska skogsägarna se till att ny skog växer upp inom tre år. Detta kan ske genom plantering, sådd eller naturlig föryngring med frön. För att se till att den nya skogen etablerar sig snabbare, växer bättre och får bättre överlevnad kan mineraljorden i dessa områden blottläggas. En sådan markberedning stör jorden och kan leda till kolförluster, men å andra sidan kan den nya skogen snabbare binda CO2 på nytt.
Även om själva skogsråvaran är klimatvänlig så orsakar skogsbruket utsläpp av växthusgaser. Utsläppen härrör bland annat från bränslet för skogsmaskinerna och timmerbilarna som transporterar virket från skogen till industrierna. Dessa utsläpp ingår i beräkningen av klimateffekterna som uppstår då andra byggmaterial ersätts av trävirke. De positiva effekterna kan ökas ytterligare genom att fossila bränslen ersätts av biobränslen och när eldrivna skogsmaskiner och timmerbilar blir verklighet.
Källor: Skog – en viktig del av klimaløsningen, Skog.no, Regjeringen.no, Trefokus.
Dela artikeln:
